boende konsumtion

Alternativ el ger dig tips och information på hur du kan vara energismart.

 

 

 

Vad innebär det att vara energismart?

 

 

Vi anser att man kan spara energi utan att få en obekväm tillvaro. I många fall kan man välja en produkt med lägre energiförbrukning, förflytta vissa delar av effektbehoven till alternativa energikällor eller minska energiförluster genom att vara medveten.

 

 

En människas energiförbrukning kan indelas i nedanstående former.

 

Boende

 

Konsumtion

 

Transport

 

Produktion

 

 

Boende

 

Av ovanstående är det mer eller mindre möjligt att påverka boende, konsumtion och transport för den enskilde. Begreppet produktion är mer en fråga för företag somhar en tillverkning där ägare och anställda kan bidra till förbättringar.

 

 

I vårt boende förbrukas energi till

 

Värme

 

Ljus

 

Matlagning

 

Underhållning(Tv datorer mm)

 

 

Vill man spara måste man först se vilka förbrukare man har. Det är enkelt att se vad räkningen för hushållsel och uppvärmning är men frågan är vad som är förbrukare.

 

Vi börjar med uppvärmning.

 

Uppvärmningen innehåller varmvatten som konsumeras samt uppvärmningen av huset.

 

Förluster i huset kan minskas genom att tänka på att man håller dörren stängd och inte låter den stå öppen när man hämtar varor i bilen, hämtar tidningen etc.

 

Varmvatten är värme som går rakt ut i avloppet. Genom att ta en snabbdusch istället för att bada eller att inte diska under rinnande vatten gör skillnad.

 

 

Ett enkelt räkneexempel där vi antar att

 

Temperaturen på vårt vatten i brunnen/ledningen är 7 grader

 

Duschvattnet är 32 grader Celsius

 

Specifik värmekapacitet för vatten är 4,18kJ/kg grader K

 

Vårt varmvatten är vatten från brunnen/vattenledningen som skall värmas upp till det åtgår energi.

 

 

Hur mycket energi som går åt får vi genom att göra följande beräkning.

 

Energimängden är= Mängd vatten*specifik värmekapacitet*Temperaturskillnad.

 

 

Beräkningen visar att det går åt 104,5 kJ dvs ungefär 29 Wh för att värma upp 1 liter duschvatten som bara rinner ut i avloppet. 35 liter duschvatten kräver ungefär 1kWh att värma upp.

 

 

Räkningen visar att varmvattnet är en stor förbrukare i hemmet. Det krävs inga investeringar för att göra en ordentlig besparing på att minska slösandet med varmvatten.

 

Nästa steg är att hitta ett smart sätt för uppvärmningen av vattnet, detta kan kräva investeringar.

 

 

Några uppvärmningsalternativ för bostad och vatten räknas upp nedan.

 

Direktverkande el

 

Oljepanna

 

Vedeldning

 

Värmepump

 

Solvärme

 

Värmeväxling

 

 

Direktverkande el

 

Är ett vanligt system och kan användas både till vattenburna system ensamt eller i kombination med värmepumpar, oljepannor, vedpannor och i lokaler med elradiatorer.

 

Uppvärmningskostnaden med dessa system blir dyrt om elpriset är högt.

 

I realiteten används direktverkande el i hus med frånluftsvärmepump och värmepatron om yttertemperaturen är under en viss nivå och övriga värmekällor i huset inte är aktiva såsom spis, tv, lampor mm. Man kan inte skapa eller förstöra energi. Bara omvandla den. Det är därför inget trolleri med en frånluftsvärmepump. Den kan enbart ta tillvara en viss mängd av energin i den utgående luften. Är det kallt ute och frånluftsvärmepumpens utgående luft är ca 3 grader celsius och yttertemperaturen är -5 grader är det en energiskillnad på 8 grader som uppvägs med el från elpatronerna bara i förluster på frånluften, till det kommer det uppvärmning av vatten mm. Ett sätt att undersöka detta på ditt system är att stänga av elpatronerna på din värmepanna en kylig dag när du inte har många förbrukare igång inomhus så kan du se hur temperaturen sjunker i ditt system eftersom värmepumpen inte klarar att kyla utgående luft tillräckligt långt. Gränstemperaturen för detta ligger ofta runt ca 0 till 5 grader.

 

 

Oljepanna

 

Oljepannan är ett annat vanligt uppvärmningssystem som är praktiskt men känsligt för bränslepris.

 

Eldningsoljan följer oljepriset och mycket pekar på att det fortsatt kommer vara ett dyrt alternativ samt att det förbrukar en resurs som inte är förnybar.

 

Ett hus med oljepanna har ett vattenburet system vilket gör det tacksamt att bygga om till alternativ med solvärme och/eller värmepump.

 

 

Vedeldning

 

Vedeldning är kan användas för uppvärmning. Det blir mest effektivt i kombination med ackumulatortankar. En välisolerad villa med stora ackumulatortankar kan hålla klara värmebehovet med vedeldning utan att man eldar varje dag. Moderna vedpannor har högre verkningsgrad än de gamla. Värmen i rökgaserna tas tillvara på ett betydligt bättre sätt. Rökgaserna som lämnar skorstenen är inte lika varma. Det är viktigt att inte kyla rökgaserna för långt då det kan kondensera ut frätande syra i skorstenen. Pellets och flis är andra former av "träförbränning" som i likhet med oljepannan klarar drift under längre perioder utan manuell skötsel.

 

 

Värmepump

 

Värmepumpar har flera möjliga applikationer för värmesystem, bergvärme, jordvärme, luft luft värmeväxlare, luft vatten värmeväxlare. Alla har samma grundprincip. Man flyttar värme från en plats till en annan. Hjärtat i värmepumpen är kompressorn och "kylmediet" en bra och detaljerad beskrivning om hur denna fungerar finns på Wikipedia Länk till värmepump beskrivning.

 

Om du skall installera en värmepump är det viktigt att tänka på vilka temperaturer du har på "kalla" sidan, dvs där värmepumpen skall "hämta" värme och den "varma" sidan där värmepumpen skall leverera värmen. Värmepumparna är utvecklade för att jobba i ett visst temperaturintervall och det är i det intervallet de är mest effektiva. En värmepump kan ge en skenbar verkningsgrad på upp mot 500%. Viktigt är att värmepumpen tillverkar inte energi. Den flyttar energi. Om du har en damm där en värmepump tar värme för att värma ett hus kommer den mängden energi som tillförs huset försvinna ur dammen. Man får varmare vatten i husets system men kallare i dammen. De flesta applikationer för att värma ett hus baseras på att man använder ute luft/mark/vatten som värmekälla och att man flyttar denna värme in till huset. I sådana fall har man en enorm värmekälla som gör att man i många fall kan hämta hela husets värmebehov. Ett undantag är en frånluftsvärmepump som bara har tillgång till den luft som ventilationen drar ut.

 

Vid en bergvärme installation använder man värmen i berget/grundvattnet. Ligger en villa ensamt kan denna värmekälla anses enormt generös, finns det däremot många villor som ligger tätt och alla använder bergvärme kommer berget att kylas ned. Till slut finns ingen mer värme att hämta.

 

Vid en jordvärme installation grävs slingor ner i marken och dessa slingor tar upp värme ur marken. Marken kyls ned under vintern. Slingorna skall ligga på ett sådant djup att sommarvärmen hinner värma upp marken igen så att systemet hinner återhämta sig mellan köldperioderna. Genom att ha ett större eller mindre område kan mer eller mindre effekt tas ut.

 

Luft vatten värmepumpen arbetar på samma sätt att den värmer varmvatten men hämtar energin ur uteluften. Luften omsätts och det kan betraktas som en oändlig volym. En svårighet är dock de stora variationerna i uteluftens temperatur. Det är inte möjligt att få värmepumpen effektiv vid alla yttertemperaturer och man behöver stötta med elvärme i vissa driftsfall.

 

Luft luft värmepumpen har en fläkt på insidan som blåser varmluft istället för vattenreservoaren i vattenburna system. Luft luftvärmepumpen låter och blåser men en stor fördel är dess enkla installation. I ett hus som saknar vattenburet system kan man göra en stor besparing genom att installera en luft luftvärme pump som kan ta en del av uppvärmningen. En öppen planlösning är ett måste om luft luft värmepumpen skall vara effektiv.

 

 

Solvärme

 

Solvärme tar tillvara instrålningen av solljus. Energin kan antingen utnyttjas som värme eller omvandlas till el. tillvaratagandet av värme. Man låter då solpanelerna producera varmvatten. Denna energi blir extremt billig när anläggningen är i drift. Särskilt som varmvatten/uppvärmning är en stor del av den energi vi konsumerar men vi behöver mest värme under den kalla vintern och då ger de minst. Vår och en bra bit in på hösten ger solpaneler dock en hel del även i Sverige.

 

 

Copyright © Alternativel Denna sidas uppgifter är funderingar och uppskattningar, allt kanske inte stämmer exakt men är tänkt att ge dig som läsare en högre medvetenhet om hur du kan spara energi.

 

MVH

Fredrik mail@alternativel.com